Steg 1: Analys av fysisk påverkan och identifiering av åtgärdsbehov​

I denna aktivitet kommer vi att analysera geodata (till exempel topografi, jordarter, markanvändning) för att identifiera lämpliga åtgärdsområden. Stegen är följande:

  1. Geodataanalys: Kartlägga potentiella åtgärdsområden baserat på fysiska förhållanden.
  2. Prioritering: Bedöma områden utifrån miljönytta och lämplighet för åtgärder.
  3. Fältbesök: Utföra fysiska besök på utvalda platser för att kartlägga åtgärdsbehov.
  4. Slutanalys och sammanställning: Genomföra en slutlig prioritering och sammanfatta projektets resultat.

 

Watercircle är ett konsultbolag som under vecka 43-45 gjorde fältbesök och utförde den geodataanalysen.

Det första steget i projektet är att genomföra en noggrann analys av de fysiska förhållandena i området. Genom att använda geodata (såsom topografi, jordarter och markanvändning) ska vi identifiera de områden där åtgärder kan ge störst miljönytta. Prioritering kommer att ske baserat på potentialen för förbättring och lämpligheten för åtgärder som t.ex. restaurering av flöden och återskapande av naturliga habitat. Fältbesök kommer att genomföras för att noggrant kartlägga förutsättningarna på plats och ge en bättre bild av de åtgärder som kan vara aktuella.

Resultat av analysen

WaterCircle AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen Värmland, tagit fram en åtgärdsrapport för Ölmans och Sorkans avrinningsområden. Rapporten fokuserar särskilt på att minska övergödningen genom att minska näringsläckaget till Ölmeviken i Vänern. Särskild vikt har lagts vid åtgärder som innebär låg kostnad, stor miljönytta och minimala negativa konsekvenser för andra intressen.

Denna åtgärdsplan är en analys på den fysiska påverkan, aktivitet 1 i projektet. Projektets slutliga åtgärdsanalys för vattenförbättrade åtgärder ämnar till att ha en helhetsbild av hela området och därför är resultaten från aktivitet 2 och 3 viktiga komplement.

Åtgärdsplan mot övergödning i Ölman och Sorkan 2024.pdf

I arbetet har de kartlagt vattendrag längs med områdena, en process som kallas biotopkartering. Biotopkartering innebär att man noggrant undersöker och dokumenterar de olika naturtyper och ekosystem som finns längs vattendragen. Detta görs för att få en bättre förståelse för områdets ekologiska status, som växt- och djurliv, samt för att identifiera områden som behöver förbättras för att stödja naturen och vattenkvaliteten.

 

I arbetet har de kartlagt vattendrag längs med områdena, en process som kallas biotopkartering. Biotopkartering innebär att man noggrant undersöker och dokumenterar de olika naturtyper och ekosystem som finns längs vattendragen. Detta görs för att få en bättre förståelse för områdets ekologiska status, som växt- och djurliv, samt för att identifiera områden som behöver förbättras för att stödja naturen och vattenkvaliteten.

 

Läs mer om biotopkartering

Den första aktiviteten kommer konsulten Watercircle att använda geodata (som topografi, jordarter och markanvändning) för att hitta de bästa områdena för åtgärder. Arbetet kommer att ske i följande steg:

  • Geodataanalys: Vi kartlägger potentiella åtgärdsområden baserat på de fysiska förhållandena.
  • Prioritering: Vi bedömer områdena utifrån deras miljönytta och lämplighet för åtgärder.
  • Fältbesök: Vi besöker utvalda platser för att undersöka vilka åtgärder som behövs.
  • Slutanalys och sammanställning: Vi gör en slutlig prioritering och sammanfattar projektets resultat.

 

Först kommer vi att analysera geodata för att identifiera de områden där åtgärder kan ge störst miljönytta. Därefter prioriterar vi områdena baserat på hur mycket de kan förbättras och om de är lämpliga för åtgärder som att restaurera flöden eller återställa naturliga habitat. Vi kommer också att genomföra fältbesök för att få en bättre förståelse av förutsättningarna på plats.